familjelivet i tornedalen

Skräckblandad förtjusning

Det är verkligen rätt ord för att beskriva vad jag känner över den högskoleutbildningen jag går nu. En skräckblandad förtjusning, man vill som ut och testa på det praktiska och se mer av det, bygga upp erfarenhets- och kunskapsbanken. Samtidigt som man emellanåt sitter där med skräcken inom sig ”Ska jag klara av det? Ska jag verkligen kunna vissa av de här sakerna framöver? Hur ska jag lära mig allt”. Andra sidan förstår jag att man aldrig kan lära sig allt, det är ju bara så mänskligt som det kan bli. Det är en speciell känsla över det hela samtidigt som jag är så säker på att det är så rätt. 

  
Dagens lunchdate med Denice i matsalen. Gudomligt gott med tork och potatis och skaldjurssås, hade lätt kunnat slicka upp all sås. 😉 Nu är Campusveckan över och efter en massa stress, blod, svett och tårar så tar jag en välbehövlig helg på tre hela dagar utan något plugg. Det behöver jag  och det förtjänar jag, det här är första dagen på väldigt länge som jag vaknade upp och kände mig pigg. Halleluja!

Skapa en blogg på Vimedbarn.se du också, klicka här! Och du har väl inte missat topplistorna, klicka här!
Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. Marie

    Jag känner igen den känslan från när jag själv pluggade på högskolan, men som du säger, man kan inte lära sig och kunna allt. Jag tänker att det är när man börjar jobba som man lär sig det mesta.

stats