familjelivet i tornedalen

Trötthetsdöden

Inatt hade vi en sådan där jobbig natt – vi är inne i någon fas då Lulle är lite extra mammig igen och mer gnällig än vanligt för att inte tala om oroliga nätter. Förrförra natten sov han dock som en kung fram till halv sju och det var hallelujah-moment deluxe för denna mamman men inatt tvärvände det igen. När jag just höll på att somna började han krångla och tjotva sig, i med nappen och han somnade och jag vred och vände på mig och när jag slutligen hade somnat om så vaknade han igen och ville för allt i världen inte läggas ned. Crap.

Jag gav upp och lyfte honom bredvid mig och han sov gott i flertalet timmar, jag då? Nein. Jag är så orolig att han ska ramla ned från våran säng så jag fick knappt en blund. Han är vild i sömnen och snurrar runt som bara den. 

 Den här behövdes som påfyllning i min kropp efter en stor kopp kaffe. En stor kopp. Jag har aldrig druckit så mycket kaffe tidigare men i morse ville jag dö trötthetsdöden på plats i sängen så mycket hellre än att kliva upp. Fy vad man känner sig som en dålig förälder när man inte har någon. ork. alls. Man känner sig mer död än levande och liten vill aktiveras. Tur att det vänder. Nu napar han så jag ska vila framför greys, sedan blir det lunch för vår del och ut på jakt efter shorts. 

Skapa en blogg på Vimedbarn.se du också, klicka här! Och du har väl inte missat topplistorna, klicka här!
Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
stats