Hon bara står där och är så himla perfekt. Jag satt och läste ett väldigt välskrivet inlägg tidigare som handlade om den perfekta mamman eller supermorsan kanske vi kallar den här mamman. Jag tror eller jag vill börja med att skriva att jag vet att vi är de bästa mammor våra barn kan ha men visst finns det undantag här också. Den perfekta mamman – det är hon som ständigt är glad, utvilad och tacksam – det strålar om henne av energi och lycka. Hon hinner göra allt och lite därtill i hemmet, för familjen och utanför. Ni vet, man sitter liksom där och läser pajkastning vuxna människor emellan – låt mig definiera det bättre: mammor. Det gör ont i magen när man läser vad som skrivs – ren smutskastning av varandra. Den perfekta mamman lagar all mat från gunden till sitt barn – det måste vara ekologist förstår ni väl. Hon är utvilad, så pigg och fräsch och ställer alltid upp för hela familjen men framförallt sin make – hon är ständigt kåt, ung i sinnet och lycklig.
Dåliga dagar? vad är det? Hon lämnar aldrig i från sig sitt barn – vadå barnet kan ju få svårigheter med utvecklingen om barnet lämnas ensam med sin pappa. Mamman får inte lämna barnet till någon annan – nästan inte under några omständigheter alls. Egentid? Egentid är den tid hon har med barnet. Gravidkilon? existerar inte i den världen. Hon använder tygblöjor istället för vanliga – det är ju höjden av lathet. Den perfekta mamman – hon låter inte dig vara den bästa möjliga mamman åt ditt barn för se upp – det är hon som är supermorsan. Man behöver inte lägga till idiotiska ord som super eller perfekt framför mamma – vi är så bra som vi är och vi gör allt vi kan/känner för för våra barn. Vi gör vårt bästa och är de bästa möjliga mammor vi kan vara, vi ska tötta varandra, lyssna, ge råd. Vi kan aldrig veta bättre vad som passar någons annans barn men vi kan ge råd, vi kan inte börja kasta skit på någon för hur personen väljer att göra. Om vi ska lägga till ord så kan vi säga att vi alla är supermorsor, perfekta mammor på vårt egna sätt. Vi är trots allt de bästa tillsammans med pappan som våra barn har. Och nej, du ska inte sluta vara dig, sluta leva det liv du drömt om bara för att du fått barn – det finns gränser och vi har tydligt ansvar för de små – många prioriteringar förändras men vi ska inte glömma en sak: vi är olika och hur vi väljer att göra det på är vår ensak.
Jag hoppas folk kan vara mer snälla och hjälpsamma med varandra – vi har ju det gemensamt: vi är mammor, supermammor eller perfekta sådana tillsammans, ja trots att ingen nu är så perfekt eller felfri, det vill jag även att vår son ska lära sig en dag. Sprid kärlek. Våga vara ledsna, våga vara arga och sticka ut med det – det är mer än okej med dåliga dagar. Det är okej med tråkiga dagar, vi måste kunna ha tråkigt för att uppskatta det roliga. Ibland riktigt tråkigt. Det är okej att göra allt på en dag och det är okej att göra ingenting – det är okej att orka och det är lika okej att inte orka. Det är okej att klä sig hur du vill, det är okej att bara vilja vara med ditt barn och det är lika okej med egentid. Jag stöttar dem som behöver det – ett barn behöver minst en utvilad och glad förälder. Det är okej att göra maten från grunden – ekologiskt eller inte, det är okej med burkmat. Du behöver inte alltid ställa upp och du kan säga nej, du ska både ge och kunna ta emot och inte vara rädd för att fråga. Orkar du städa varje dag så är det bra – orkar du inte städa varje dag är det minst lika bra.
Men vi får inte heller glömma en sak som jag märkt mycket av – folk har en negativ ton när dom skriver om folk som verkar ha allt sådär rosa fluff fluff. Det finns folk som faktiskt har det så – unna dem det. Unna dem en dans på rosor och lycka, vi ska inte behöva vara missunnsamma. Vissa har nätter där dom sover ordentligt och är utvilade medan vissa vaknar ett par gånger och vissa femtioelva. Vissa barn är bara väldigt lätta och glada i humöret, vissa barn kanske är gnälligare om dagarna och kräver lite mera utav vår energi. Det är så himla olika. Jag älskar inte att läsa ”det här är en ärlig blogg – inget rosa fluff fluff puff”, en människa kan ha det så och vara ärlig.
Så himla bra inlägg!
Och självklart är det inte okej med smutskastning åt något håll. Varken på de som har dem rosafluffigt eller på dem som har det grådammigt. Som du säger, mammor är den gemensamma nämnaren och det borde vara något att hålla ihop över. Stötta och förstå. Peppa och lyssna istället för att klaga och klanka ned på andra låter som en bra idé 🙂 Som sagt, klokt inlägg! Jag kanske har något vettigare att säga när jag har en egen liten guldklimp.
Kloka ord! Inte är det så lätt att alltid vara på topp och ligga steget före, det är nog snarare omöjligt i det långa loppet. Det är okej att inte hinna exakt allt i hela världen och det är okej att ha damm i hörnen ett bra tag och det är okej att käka hämtmat. Så länge man, villkorslöst, älskar ungen runt månen och tillbaka ett par varv, och ger både kärlek, trygghet och glädje på just sitt egna vis så kommer både barn och familj klara sig galant 🙂
vilket klokt inlägg! det är ok att inte orka alltid, det gör än inte till en dålig mamma, synd att det ibland blir lite av en tävling mammor emellan, men roligt för dem som det flyter på för 🙂
Bra inlägg 🙂
Tycker också att det är så negativt mammor emellan, att man dömer, kritiserar osv.. Så tråkigt. Man ska ju stärka varandra istället.
Ja precis, det är så trist sen för de mammor om får stå ut med all skit. Jag hoppas att folk börjar tänka om 🙂
Kul läsning. 🙂
Hur är läget idag?=)