Ligger bredvid en sussande liten sjukling. Sådana dagar som denna är det okej att vara pyjamasnisse från det att vi kliver upp tills det är dags att hoppa i säng. Det är fruktansvärt synd om de små när dom blir sjuka eller har feber/ont. Det är mer än okej att ligga här i sängen med morsan iklädd pyjamasen och snutta på nappen med elefjanten i högsta hugg. Lucas har börjat gilla att gnugga ansiktet mot den och mot filtar innan han ska somna och det är skönt nu när han har börjat somna själv om dagarna också (ibland!). Oftast. Bara han får nappen och något gosigt att borra ansiktet i, ibland får jag ligga bredvid men ibland vill han ligga för sig själv men inte dagar som dessa när febern spökar. Man vet själv hur ont det gör i ens kropp, i musklerna, i lederna och överallt när man har feber – för att inte tala om värken runt ögonen och huvudet. Lilla pluppen våran, hoppas på ett sätt att det är tre dagars febern som härjar för då lär han ju inte åka på det nåmer.
