Här sitter vi nu hemma i soffan och väntar på Idol tillsammans med S. Meeeen jag börjat vara riktigt trött, har sovit alldeles för få timmar inatt och inte har jag heller lyckats med någon tupplur under dagen. S var ”hemma” först vid halv röva på kvällen igår och vi var säkert uppe till 12 och bara gosade tills vi äntligen somnade. Närmare halv fyra väckte lilleman oss och då var det krubb och blöjbyte som gällde. Klockan 06 ringde väckarklockan och 07 satt vi hela familjen i en fullpackad bil, en rastad hund och tre mätta magar påväg hem igen. Hade nämligen en tid att passa: efterkontrollen nämligen som var redan klockan 10 och det tar ca 2h med bil hem och jag ville även hinna amma Lucas innan.
Blev helt klart godkänd under efterkontrollen och det känns bra. Vi sammanfattade även allt från och efter förlossningen och pratade lite mer om det. Allt där nere såg också bra ut och eftersom att jag brast rätt mycket ändå: en grad 2 bristning så hade det läkt ihop mycket bra. Fast har ju iofs själv varit och kikat så det visste jag ju redan iofs. Sen var det prat om preventivmedel och samlivet – hur viktigt det är för ett förhållande och att komma ihåg att uppskatta varandra och kunna ge komplimanger och uppmuntran. Nu när vardagen har fallit på plats mer och mer så tycker jag faktiskt förhållandet börjar kännas ännu bättre än tidigare och ändå har vi kilat väldigt stadigt rätt länge, har inte varit dåligt men kärleken blir liksom djupare och djupare och vi försöker samtidigt ha så roligt vi bara kan när tillfället ges och jag önskar att vi också ska få känna på en dag hur det känns att ha varit tillsammans i 40 år som mina föräldrar. Jag hoppas. Men först får vi ta oss igenom en massa olika prövningar och massa olika ”faser” i förhållandet.
Vi vägde mig och som jag nämnde så har jag ett kilo kvar! Ett envist jäkla kilo till startvikten som vägrar lämna denna kropp, men ändå vill jag tom ner 5-6 kilo. Envisa sådana blir det nog. Magmusklerna hade gått ihop vad hon iaf kunde känna och det är bara att tuta och köra igång med träning nu. Jag har börjat med längre promenader om dagen och nu ska jag börja med lite hemma-träning med lilleman. Om en månad öppnas mitt gymkort upp igen så då lär det bli ett par svängar dit i veckan – i mån om tid och ork.
Mitt järnvärde var väldigt högt nu, dock inte för högt men hon kunde ändå inte låta bli att säga ”du har ett jätte bra värde, ett värde för en man”, hahaha ja se där. Tyckte verkligen om henne som barnmorska.
Annars så har vi haft en lite svårflirtad kille här idag. Enligt appen så hår han just igenom en sådan ”fas” under dessa veckor så det stämmer nog ganska bra. Jag frågade honom om han hade det ”lite stormigt i livet just nu, när han levt i hela åtta veckor redan” och han log. Så jäklarns söt. Lämnade av grabbarna hemma efter ett besök på BVC efter att lilleman också gått godkänd igenom besiktningen med en stooor vikt och längdökning igen. Jag åkte och handlade och under den tiden hade lilleman blivit helt omöjlig och otröstlig här hemma, tyckte så synd om både S och Lucas när jag kom hem. För mig är det då lätt, bara o dra fram bröstet så blir han knäpptyst direkt. För han tar den varje gång – oavsett om han är hungrig eller ”inte”. Det är en tröst för honom och en trygghet när han får närhet. Han hade åter igen gått upp ett helt kilo sen sist. Vars ska det här sluta? Haha. Måste ha väldigt fet mjölk alltså, behöver ju inte oroa mig över att han inte får tillräckligt. Hahaha :3
Dagens lilla isbjörn.
