Nu är vi 3.5 månad in med amningen och för tillfället fungerar det som det ska. Så hur har det varit hittills? Väldigt bra faktiskt i flera herrans veckor. Jag minns att de första två-tre veckorna inte kändes så mysiga. Det forsade åt alla håll och kanter, ömmade och spände, åkte på en mjölkstockning men fick genast penicillin mot det som hjälpte tack och lov för den smärtan är inte att leka med. Lucas var frustrerad och hade svårt att hitta ett bra grepp men då var amningsnappen vår räddare i nöden. Grejen är att dem fortfarande används flitigt men vi försöker att träna bort den lite smått. Han har ju gått upp i vikt som han ska och lite där till så det har inte varit till någon nackdel för oss.
Efter dom där första veckorna så började det flyta på väldigt bra. Har pumpat en del och alltid tagit vara på mjölken from när han var kring åtta veckor för att testa flaskan, den godkände han direkt och det kändes bra ifall jag skulle behöva fara iväg själv på något och S skulle behöva ge honom mat. Nu blev det helt plötsligt mysigt med amning, en lugn och mysig stund mellan mig och Lucas och vi har kunnat sova samtidigt som han krubbat eller snuttat.
Han äter olika många gånger och olika länge, det varierar så från dag till dag eller från vecka till vecka. Jag har inte varit så värst rädd för att han inte blir mätt vilket man i början tror direkt bebis äter oftare. För idag förstår jag att det har mycket att göra med olika faser som han befinner sig i samt att han emellanåt behöver öka på produktionen och då hänger fast vid bröstet dagarna långa. Det har inte gjort mig så mycket då det är fort övergående och jag känner av att det ökar i mängd. Men nu på sistone har han börjat krångla som ja Gud vet vad och emellanåt är det skitjobbigt! Men jag har kommit på orsaken och den är typisk för denna ålder – han har inte längre tid på samma sätt för mat då han är för nyfiken på allt runtomkring. Han ska se allt och höra allt så det blir väldigt bängligt med en Snurre sprätt i famnen. Det är inte alls samma sak på nätterna när det är mörkt eller i hörnet i soffan där det inte finns något intressant att se mer än ryggstödet och väggen, haha. Eller om han är vrååååålhungrig eller trött. Men så med andra ord så går det bra och jag hoppas vi kan fortsätta i några månader till iaf.
