Idag bär vi vitt

och vi gör det för alla dem som saknar ett barn, som förlorat sitt älskade barn. Som fått gå igenom det ingen förälder någonsin ska behöva få gå igenom. Vi gör det för de föräldrar som har ett barn uppe i himmelriket och för de barn som inte längre syns här bland oss men som ständigt påminner oss om att de ändå finns bland oss. Med sina föräldrar.

Jag kan meddela er att det är otroligt svårt att fastna på en bild med den där lilla herrn nuförtiden. Den där kameran är liksom inte av intresse nåmer men det är däremot allt ja exakt allting annat. Nu efter ett par maskiner tvätt så ska jag klä på oss och dra iväg på en promenad med hunden, vi har riktigt härligt väder här idag.   

Och yes, det är ett plåster ni ser på min panna. Yes, yes, yes! Det ser inte så värst smexigt ut, jag vet. Men det ser ännu mindre smexigt ut om jag drar bort det, haha.