familjelivet i tornedalen

Igår på dagen så ”drabbades” jag av plötsliga ilningar väldigt långt nere i magen, jag vilade en stund och känslan vägrade ge med sig men när jag for iväg och gick med Balto en sväng så avtog känslan rätt fort. Kände ingenting under resten av dagen, det var obehagligt för det ilade och kändes som småsmå hugg. Idag blev jag såklart nojig på morgonen men efter en stund levde bebisen om för fulla muggar där inne. Pust! Men så för en liten liten stund sedan så fick jag denna konstiga känsla igen, det är verkligen ilningar dock inga sammandragningar och bebben buffar till då och då. Ska snart iväg och rasta vovven så får se om det går över igen. Läste just att många som har liknande ”symptom eller känningar” menar på att det är barnet som fixerar/fixerat sig där inne och huvudet kommit allt längre ner. Om det blir värre eller fortsätter ska jag slå en pling och höra efter ja annars får jag ju se om barnet är fixerat på tisdag morgon när jag har tid hos min BM. Är fallet så så kommer jag förmodligen gå av jobbet efter nästa vecka och försöka ta det lugnt.