När Lucas var drygt fyra månader fick han smaka morotspuré för första gången, gav kanske 1-3 teskedar åt gången i ett par dagar. Gav dock inte varenda dag utan lät det gå någon dag emellan. Vid 4,5 månader började han få smaka på gröt. En sked blev snabbt fler och han har fått smaka/äta gröt ungefär varje dag fram tills fem mån, en gång om dagen. Han äter både banan och risgröten och mild havregröt. Brukar ha i puré och här testar vi ännu fram en hel del bland fruktpuréerna, så då köper vi olika smaker av Nestlé och Semper. Hittills har vi testat päron, mango, katrinplommon, päron&mango och banan&persika. Första och sistnämnda är klara favoriter och jag tänkte ta och handla lite grejer hit hem och göra egen päronpuré och detsamma med morotspuré då det också är en självklar favorit tillsammans med majspuréen. Vi har även testat potatis&majs och palsternacka&morot, något som verkligen inte går hem hos lulle är potatis&palsternacka – helt förståeligt. Jag gillar inte själv heller den, men de andra puréerna och grötresterna slinker ner i magen min, hahaha (!) älskar fruktpuréerna och känner att jag måste göra mucho mucho av päron – så kan även jag ha det till min gröt på morgonen.
I dagsläget äter han gröt två gånger om dagen. En halv portion på morgonen och en halv portion efter hans eftermiddags nap. Jag ammar honom fortfarande många gånger, efter målen då vatten inte går hem hos honom och ibland mellan målen om han visar sig vara hungrig det vill säga, när han vaknar, innan läggdags och under natten. Han får oftast en klick fruktpuré till gröten – oftast päron då jag inte vill att han ska bli hård i magen i onödan. Sedan får han en tredjedels liten burk med mat innan sin långa nap och lite fruktpuré till efterrätt. Portionerna är små än så länge då jag fortfarande vill amma honom men vid 6 mån ska jag börja öka mängd i ett av målen iaf, om en halv månad med andra ord. Jag har en glupsk och matglad liten kille, det känns faktiskt jätte kul och spännande för min del med. Han sitter och gapar som en liten fågelunge efter mer och mer och mer och blir helt ivrig när skeden dyker upp framför honom med mer mat, haha. Ibland är jag för sölig och då hinner han bli arg – det kallar vi för att vara otålig och det ger mig oftast ett gott skratt.
Mer tester. De från Ellas är förresten jätte praktiska när man är iväg någonstans. Hittills har han fått smaka en sådan som han fick av sin faster senast dem var här, den glufsade han i sig med gott samvete förutom minerna som var heeelt priceless.
