Har ni sett reklamen om det nya programmet ”jagad av hundar” där personer tävlar om pengar genom att göra en hel del tuffa utmaningar så som att springa ifrån ett gäng ”aggressiva” hundar i mörkret i skogen? Allt för att få den där kicken. Egentligen vore det enklast och säga såhär till alla hundrädda eller folk som ogillar idén: ge fan i att titta på programmet. Gillar jag idén? Nej inte för fem öre så jag låter bli att titta på det. Inte nog med att dom garanterat använder sig av monsterstora hundar som många anser vara farliga för att göra kicken större. Jag erkänner själv, jag är rädd för en hel del raser och så är det bara. Jag har svårt att lita på raser trots att jag vet att det har och göra med uppfostran men det är tyvärr så. De som nu klassas som ”kamphundar” har det i blodet, dock går dessa hundar att forma om hur man vill och de blir vad man gör dem till. Vet att en del tom är jättejätte fina nannyhundar och allting är logiskt. Jag var med om ett otäckt scenario med en viss ras och denne ägare har bra kontroll och skötte det alldeles utmärkt och man såg på hunden att denne visste vem som bestämde där. Men denne ägare var ärlig och sa: det som är synd med en kamphund är att dom har kampen i sig. Du kan aldrig vara riktigt säker hur bra du än har uppfostrat dem men det gäller att ha koll och vara beredd och visa att det är du som bestämmer. Sant. De två raser som biter mest är idag chihuahua och taxen, varför är jag inte rädd för dessa på samma sätt? Det skulle förmodligen göra ont som satan om dem högg en men ingenting i närheten av en hund med käkar av klass med järngrepp. Golden retriever toppade en gång i tiden listan, jag tror jag vet varför. Kär familjehund och folk förlitar sig för mycket på denna gosiga hund, vi har haft några stycken själv och jag älskar rasen, människor tänker fel och låter barn och folk göra vad som helst med denna ras. Det finns en jävla gräns människor! Klart dem kan bita när dem känner sig trängda av någon, hade jag också gjort. Småhundarna är ettriga jävlar – deras lilla försvarsmekanism. Inte bara det, folk köper dom till nå jävla prydnadsting att bära i handväskan. Min vovve är hälften chihuahua och en ettrig jävel emellanåt men otroligt gosig och världens mest barnkära hund men vi jobbar på det. Det jag vill säga är att jag aldrig någonsin litat på våra hundar till hundra procent, aldrig någonsin hur snälla och fromma de än varit. Man lämnar exempelvis aldrig barn ensamma med hundar och man låter inte vem som helst komma fram till hunden om hunden inte ser ut att gilla det, hunden får gå fram om denna känner för det. Och man låter inte folk göra vad fan som helst med hunden.
Men att sedan använda sig av dessa raser som många människor är dörädda för. Så typiskt Sverige i ett nötskal att förvärra allting så enkelt. Visserligen hade det inte gett samma effekt med chihuahuor, jack russells, taxar, mopsar och retrievers, haha. Dum idé att göra en massa pengar på med andra ord.
amen sistah