Ibland vänder det något otroligt snabbt med en liten 2åring som är inne i världens trotsålder. Vi var på en längre morgonpromenad med vovve och vagn, jag bestämde för att låta Lucas promenera strandlängan med mig och han var hur nöjd som helst. Promenaden tog dock mycket längre tid än vanligtvis men det gjorde oss ingenting, vädret var verkligen såhååå härligt. Det var riktigt mysigt och kul, han har verkligen energi den grabben och kan springa hur långt som helst. Det tvärvände dock ganska snabbt när det var dags att sätta sig i vagnen igen när vi kom ut vid bilvägen. Ja, det var minst sagt svettigt och kaosigt med en tvärarg liten tvååring. Haha.
Han är verkligen i en både känslig men bestämd ålder just nu. Det är liksom på hans villkor allt ska ske och allt ska helst göras själv och massor med nej till allt och inget. När trotsen inte är som mest påtaglig så är han världens gosigaste och finaste lilla minimänniska. Det kan dock vara väldigt påfrestande med utbrotten som kommer emellanåt, samtidigt är kidsen lugna som filbunkar efter ett sådant. Så ibland kanske dom också ska få avreagera sig lite.
