Jo tjena, det må kanske vara det bästa miraklet mot det men visserligen det värsta jag testat på. Mina mörka ringar är inte nådiga efter ett 1,5 år med osammanhängande sömn så visst ville jag testa på det. Man skulle vara (jäkligt!!!) försiktig så man inte får det i ögonen för då svider det som tusan läste jag. Jag smorde på ett tunt lager och undvek ögonen såklart. Hängde med S och frågade om han inte kunde börja med middagen varpå han svarar nej, vi väntar tills lilleman somnat. Men därpå tog det inte lång stund innan han frågar: vad är det? Gråter du? Haha vad fan? Nä? ”Men gå och kolla i spegeln, det ser ju ut som att du gråter.” Sagt och gjort, såg ut som att jag minst haft mig sju svåra år, tror starkt på att han trodde att jag blev ledsen när han inte ville laga middag på en gång, jävla kokosolja alltså. Aja, då har man testat på den mirakelkuren mot mörka ringar, vågar jag mig på det igen får det bli över nattetid för mina ögon känns blödigare än någonsin. Kokosolja på läpparna är dock det bästa jag vet och händerna, se dock till att inte pilla i ögonen då.
Det har kommit en hel del snö här. Vem var gladast tro? Lilla Lucas såklart, han älskar ju ”ö”.
