Jag saknar min andra hälft. Redan. Jag saknar honom väldigt mycket faktiskt – såhär speciellt nu under kvällen när vi ska lägga oss och det är alldeles tyst och lugnt. Lulle sussar på för fulla muggar och jag ska joina honom om några minuter. Önskar bara att min andra hälft hade varit här bredvid mig – föredrar det alla dagar i veckan. Dagarna går annars så himla fort med min lilleman, vi bara glider igenom dem, försöker njuta av den tid som är, här och nu.
Apropå något annat så har jag en sjuk träningsvärk i ryggen sen i förrgår. Idag körde jag bröst och armar och jag svär – jag orkade knappt hålla upp mitt vattenglas med en hand när jag kom hem. Mina armar darrar som två asplöv, så jag förväntar mig en riktigt redig träningsvärk om säg sisådär två dagar.