”Shit vad sent jag är uppe!” min första tanke när jag slängde ett öga på klockan. Ahaja, då kommer alltså S hem om en stund och det råder husefrid atm. Jag brukar aldrig vakna upp på fel sida så det lär jag väl få sota för i evigheter nu, hehe. Planen är att försöka sova här strax, junior ligger ju och snarkar sedan två timmar tillbaka. Han sov sin nap på tre timmar och vid fem vaknade han äntligen för lite gos med mamma, finns det något grisigare än en nyvaken bebis? Knappast. Vi har i alla fall ätit kvällsgröt, prommat med hunden, campat på golvet och pratat med mormor och morfar i evigheter i telefonen. Lite nattkrubb på det och pyjamasen på och vips så slocknade han i sin säng som en slagen hjälte.
