familjelivet i tornedalen

Hej och hå. Så fel det kan gå, typ. Lulle har varit krasslig från och till och extra mammig/pappig. Han brukar aldrig vara så gnällig som han varit idag så jag testade att trycka lite lätt på hans öron och aj, aj, aj vad besvärad han blev. Inte bara det, vi märkte med S att han tog sig för öronen titt som tätt och gned sig i ansiktet, hela han såg lite smått irriterad ut över hyn. Jag råkade läsa just på en blogg om att barnet hade fått öroninflammation och spräckt trumhinnan, vilket är väldigt vanligt och i kommentarerna stod det att om det rinner ut var är det troligtvis pga en spräckt trumhinna så då misstänkte jag det och ringde 1177.

Vi åkte in till akuten för att se om vi kunde utesluta det, jag vet ju att man kan ha väldigt ont i öronen i samband med förkylning och så kikade läkaren i ena örat och kunde konstatera att han hade öroninflammation i det och då visste jag att att det var örat han inte ens kikat i som var det Lucas var mest besvärad över, ja visst var det täppt i det örat. Fy och stackars liten, så ont det gjorde i ens hjärta för då vet man att han har riktigt ont. Nu har han fått penicillin och sin kvällsgröt och sover äntligen som en stock här bredvid oss.

Nu hoppas vi att penicillinet biter och att han kryar på sig snarast. Imorgon ska vi bara kramas hela dagen lång.