Sjukt hur mycket konstiga drömmar man egentligen har när man är gravid. Jag säger bara oj oj, du minns tom oftast vad du drömt. En natt drömde jag att dem satte mig och jobba på OK och mitt allra första pass där var en ensam öppning och jag panikade och mådde super dåligt över det, S bara skrattade och skrattade och vägrade fara med och hjälpa mig: du får klara det själv. Jag drömde om att personalen på en mack tyckte synd om mig för att min pappa tog droger??? Hahaha, jösses vartifrån kommer alla drömmar egentligen? Jag drömmer ofta om min ännu ofödda son, jag drömde innan vi tog reda på könet – då fick jag aldrig reda på kön i mina drömmar heller men nu är det en pojke jag fött varje gång och dessa drömmar är mardrömmar där jag varken kan ta hand om ett barn och vars folk hela tiden ska säga hur jag ska göra och gör allt år mig. Jag frågade en vän till mig om hon drömde som gravid, oh ja svarade hon och mest var det bara mardrömmar om bebisen. Detta är säkert ruskigt vanligt, så skönt varje gång man vaknar upp och inser att det bara var en dröm. Modersinstinkten som är under progress? 😉
Jag minns att jag kände mig jätte stor när bilden togs mellan vecka 23 och 24. Om jag ändå vetat hur jag skulle se ut efter vecka 30, haha.
