Ja igår blev vår älskade lilleman redan en månad gammal. Redan! Hur många gånger sa jag inte under min graviditet att tiden går så sjukt fort? Jag nästan tjatade om det men ni andra där ute som väntar ert första eller ja ni som inte har barn än – ni ska veta att tiden går så sjukt mycket fortare när man har barn, ja den bokstavligt talat rusar iväg. Härligt på ett sätt ja visst, alla åldrar har sin charm men tråkigt på ett annat sätt. ”Babytiden” är en färskvara och tråkigt nog alldeles för kort, det är inte länge dom får vara så små och det är ju så himla gosigt på sitt sätt – trots att man fortfarande har svårt att förstå sitt barn men för varje dag följer man dess utveckling och man lär sig något nytt – man lär känna sitt barn bättre och bättre. Lucas är en väldigt snäll kille, gråter inte i onödan så när han gråter är det av två anledningar 1.) han vill ha mat, har han sovit länge innan så kallar jag inte det för gråt utan då är det mera skrik av otålighet efter mat medan bajsblöjan ska bytas innan han ska få mat. 2.) Övertrött. Ett stadie han tvingar sig själv in i men det bästa är bröstet och att få ligga där och snutta ifall han blivit överträtt för då somnar han minsann efter ett tag.
Han har de gulligaste ljuden jag någonsin hört. Ett ljud han antingen ger ifrån sig om han har långvarig hicka och han börjar bli frustrerad eller ett ljud då han vill bli buren eller få komma upp i famnen. Annars är han en väldigt nöjd bebis som bjöd mamma sin på sitt första riktiga leende på sin 1månads dag, mitt hjärta smälte sönder och jag kunde inte hålla in tårarna – av glädje förstås. Det var det mest fantastiska när han svarade mig med ett leende och efter det har han bjudit på några fler därtill.
Han fick en så fin sängmobil av sin moster som varit iväg till Ullared. Där under kan han ligga och lyssna och följa figurerna så nöjd hur länge som helst, en hit här hemma helt klart. Han somnar i sin spjälsäng själv om kvällarna – efter lite mat och mys behöver jag bara lägga honom där så ligger han där en stund och filosoferar och gympar med benen tills han slumrar. Det är få gånger han faktiskt somnat i någons famn förutom i sin mormors när han varit övertrött och otröstlig ett tag, då har hennes lugnande famn hjälpt honom.
På hans 1månads kontroll hos BVC så hade han gått upp riktigt bra i vikt och vägde nu hela 4670gram och har sedan förlossningen ökat med ett helt kilo. När han föddes var han 53cm lång men huvudet var såpass toppigt så i takt med att den skulle gå tillbaka skulle han bli kortare. Huvudet har gått tillbaka, inte helt men nästan och med tiden så men han hade vuxit till sig och var nu 58cm lång, riktigt lång kille med andra ord och då är det inte så konstigt att bodysarna i strl 50 kändes små, tur att jag inte hade mer än kanske 6 av dem. 56 är det vi bunkrat upp med och det han lär få använda sig av nu ett tag tills det är dags för honom att dra på sig 62. Vi börjar ha ganska bra med strl 62 och 68 redan och även 74 finns i mina garderober om inte något plagg i 80 som vi fått ärva av kusinvitamin. Mammas och pappas plutt bara växer så det knakar, nu får han gärna vara såhär liten ett bra tag till.
Han är en väldigt sprattlig och rörlig liten bebis och det klagar vi inte på. Sedan nästan dag ett har han velat ligga på sidan och oftast vänt sig mot någon av sina sidor – han har varit mycket för att röra på sig och snurra runt i sin säng. Ja alltför ofta hittar vi honom liggandes längs kortsidan eller med fötterna mot kudden och huvudet mot fotändan, haha. Rörlig? Oh ja! Tror ni babynestet är en favorit? Nej tyvärr fungerar inte den riktigt för en så rörlig liten pojk då han blir frustrerad när han inte kommer ”runt”, den som är så fin. Kanske börjar den duga en stund snart får vi hoppas? Innan han växer ur den. Nästan så man själv önskar att man rymdes i den. På skötbordet är han en riktig vilding och blöjbytena blir extra gympa för oss när han ska försöka vrida och vända på sig, han försökte komma runt på mage men kanterna tog emot. För att inte tala om något annat – strålen när han pissar fritt!!!! Jiiiiises!
En natt vaknade jag vid 04 av att han levde om som f*n. Innan jag ens förstod vad det var som lät och fått upp ögonen ordentligt, han lät verkligen och härjade på som bara den. Tände lampan och såg att han låg på mage helt plötsligt dock med ena armen under dig och tränade nacken för fulla muggar, haha ja killen hade tagit träningen i egna händer och jag blev så chockad! Hoppade upp och vände tillbaka honom, knäppte dock ett foto och skickade det till S (vi var hos mormor o morfar på besök), några sekunder senare vände han sig på mage igen helt och hållet och fortsatte träna du nacke, hahahaha sjukt. Tre veckor och 2 dagar gammal? Tyvärr förstår inte så små bebisar vad det är dom just gjorde eller hur det gick till.
Han äter och äter och äter och här kör vi på med amningen och nu börjar det fungera riktigt bra. Han har tom under senaste veckorna börjat godta att jag ammar honom sittandes och det känns skönt när man är iväg. Han hade dagar när han åt heeeela tiden utan att överdriva, så fort ha. Slumrat och jag smög mig upp så började han gråta och skulle prompt vara vid bröstet. Ja visserligen var det mycket snuttande men även mycket ätande, han äter fortfarande ofta men vissa dagar är ”värre” eller vissa dagar är det helt enkelt att han vill ligga där hela dagen. Tydligen är detta väldigt vanligt för bebisar i denna ålder – det är en period när dem vill ha mer trygghet och närhet och även öka mjölkproduktionen. Ja och sen har det ju varit väldigt varmt på sistone vilket såklart gjort honom mer törstig. 🙂
Han har gjort två resor till sina mor och farföräldrar, träffat släkt och ”vänner”. Och båda gångerna har det gått väldigt bra för honom och alla tycker att det är en riktigt snäll och duktig kille. Han har fått en massa massa fina presenter från alla underbara människor som han har runtom sig. Han har varit iväg tillhavsbadet två gånger och det har gått finemang, trots de lite högre ljudnivåerna har han sovit som en stock. Idag var vi även på Nolia mässan och han sov hela stunden i sin vagn tills det var dags för oss o käka pizza, ja klart lilleman ska få äta före mamma, haha.
Ja det är mycket som händer från dag till dag och på bara en månad har det blivit en stor skillnad. Han fäster blicken rätt bra ovanan ser hur han följer med blicken och så ser man hur han lyssnar till röster och efter nya ljud. Riktigt nyfiken kille med andra ord och det är bra. Försöker verkligen ta vara på denna tid. Kommer kännas så konstigt att gå tillbaka och läsa här, finns nog så mycket man hinner glömma så fort.
♡♡♡
