En av dina svaga sidor som förälder: att jag ger efter alldeles för lätt. Inte alltid men många gånger och det sänder ju helt fel signaler i slutändan. Det blir som ingen självklarhet i det hela för i mitt fall Lucas. Jag försöker verkligen vara lite bättre på det där, för jag själv tror inte att det är bra med olika signaler för samma sak. Alltså då vill jag observera att jag syftar på när det gäller vissa saker och inte alla saker med gränser. Ibland är det okej att sätta upp gränser för något vid vissa tillfällen men att det är okej vid andra. Sen finns det grejer som är gode förbjudet nu och för alltid typ men som man släpper på lite ibland.
En vis person sa faktiskt idag ”du måste inte ge efter så lätt, skulle han vilja ha månen så skulle du säkert försöka ta ned den till honom”. En liten tankeställare faktiskt, en bra sådan. ?
