familjelivet i tornedalen

Eller betessläpp, vad man nu väljer att kalla det för. Det här var mitt första och det var hur mysigt som helst, jag gillar’t. Man blir så lycklig av att se kossornas lycka när de äntligen fick komma ut på bete, det var faktiskt någonting utöver det vanliga och riktigt häftigt om ni frågar mig.…

Det är precis vad vi haft nu i några dagar. Solen har visat sig från sin allra bästa sida sen i torsdags och vi har verkligen passat på att i princip bosätta oss utomhus. Det har varit allt från firande av mors dag med hela familjen, bastubad, bus och härjande, solande, bad och massa gottande…

Jag är en person som älskar smycken, ett tag var jag väldigt inne i silver och har hur mycket silverringar som helst som bara ligger och dammar i någon låda, långt bak i skåpen här hemma. Ja, om de ens är här hemma är en annan femma, så pass mycket koll har jag på silvret.…

I lekparken. Nej men, den här dagen har bestått av promenader, lite etikläsning och så har jag skrivit klart mina fyra sidor av rapporten. Nu är det bara referenserna som ska fixas till och finslipet av den, jag tror det är mer tidskrävande än vad jag tänkt från början. Jag kan rätta fram och tillbaka…

Förstå hur sugen man blir på riktig sommar när man bläddrar i arkivet och ser dessa bilder från augusti förra året? Jättesugen. Vi har värme här men ingen sol tyvärr och än har inte badet öppnats så vi får fortsätta vänta på det lite tålmodigt och hoppas på att den riktiga sommaren kickar in i…

Vad brukar skrämma er andra föräldrar eller andra? Ibland kan jag bli skrämd över tanken på hur framtiden ser eller inte ser ut. Nu går den visserligen inte att påverka helt men delvis. Redan från den dagen när Lucas föddes så har jag tänkt mycket på hur samhället såg ut när jag var mindre –…

Jag hade inte tackat nej till det där just nu. Ro över lite hit vet ja, anyone? ?  Det är så sjuhuukt gott med frukt och choklad, bästa kombon helt klart. Nu blir det att plöja igenom femte säsongen av homeland tillsammans med min bättre hälft. Som vi är fast i den serien alltså, våra…

Som man så fint brukar säga. Ja, nu har jag äntligen tagit tag i det jag gått och dragit ut på sedan december: nämligen att framkalla lite mer foton.. Förra sommaren framkallade vi bilder och det blev cirkus trehundra stycken, förstår ni? Det var inte ens kul. Denna gång blev det relativt mycket färre foton…

   Än en gång har jag suttit med värsta skriv- och läsflowet och har endast kvar sista delen av rapporten (som är den längsta dock) plus referenslistan kvar att skriva. Sedan börjar allt rättande fram och tillbaka och kanske det som kommer vara mest tidskrävande men jag har tre veckor på mig att bli kvar…